وَلَا صَدِيقٍ حَمِيمٖ ﴿١٠١﴾
och ingen sann vän [som hjälper oss].
710 Vers · Ämnen · sv
وَلَا صَدِيقٍ حَمِيمٖ ﴿١٠١﴾
och ingen sann vän [som hjälper oss].
كَذَٰلِكَ سَلَكۡنَٰهُ فِي قُلُوبِ ٱلۡمُجۡرِمِينَ ﴿٢٠٠﴾
Så har Vi låtit [budskapet] passera in och ut genom de obotfärdiga syndarnas hjärtan.
لَا يُؤۡمِنُونَ بِهِۦ حَتَّىٰ يَرَوُاْ ٱلۡعَذَابَ ٱلۡأَلِيمَ ﴿٢٠١﴾
Men de kommer inte att tro förrän de ser framför sig det plågsamma straff
فَيَأۡتِيَهُم بَغۡتَةٗ وَهُمۡ لَا يَشۡعُرُونَ ﴿٢٠٢﴾
som [är förberett och som] skall drabba dem plötsligt, när de ingenting anar;
فَيَقُولُواْ هَلۡ نَحۡنُ مُنظَرُونَ ﴿٢٠٣﴾
och då kommer de att ropa: "Kan vi få ett uppskov?"
أَفَبِعَذَابِنَا يَسۡتَعۡجِلُونَ ﴿٢٠٤﴾
Är det då verkligen deras önskan att skynda på Vårt straff?
أَفَرَءَيۡتَ إِن مَّتَّعۡنَٰهُمۡ سِنِينَ ﴿٢٠٥﴾
Vad tror du? - Om Vi under åratal hade låtit dem njuta av livet
ثُمَّ جَآءَهُم مَّا كَانُواْ يُوعَدُونَ ﴿٢٠٦﴾
och sedan lät det [straff] drabba dem som de hade varnats för,
مَآ أَغۡنَىٰ عَنۡهُم مَّا كَانُواْ يُمَتَّعُونَ ﴿٢٠٧﴾
vilken nytta hade de då av det långa, behagliga liv som de fick leva
وَمَآ أَهۡلَكۡنَا مِن قَرۡيَةٍ إِلَّا لَهَا مُنذِرُونَ ﴿٢٠٨﴾
Vi har aldrig låtit ett folk förgås som inte fått ta emot dem som varnade
ذِكۡرَىٰ وَمَا كُنَّا ظَٰلِمِينَ ﴿٢٠٩﴾
[och] påminde dem; Vi tillfogar nämligen ingen [av Våra tjänare] orätt.
وَمَا تَنَزَّلَتۡ بِهِ ٱلشَّيَٰطِينُ ﴿٢١٠﴾
Det är inte onda andar som har stigit ned med denna [Skrift];
وَمَا يَنۢبَغِي لَهُمۡ وَمَا يَسۡتَطِيعُونَ ﴿٢١١﴾
[den uppgiften] är inte för dem och de förmår inte [utföra den],
إِنَّهُمۡ عَنِ ٱلسَّمۡعِ لَمَعۡزُولُونَ ﴿٢١٢﴾
ja, de hålls till och med på sådant avstånd att de inte [ens] kan lyssna [till den].
فَلَا تَدۡعُ مَعَ ٱللَّهِ إِلَٰهًا ءَاخَرَ فَتَكُونَ مِنَ ٱلۡمُعَذَّبِينَ ﴿٢١٣﴾
Anropa därför inte en annan gud vid sidan av Gud; i annat fall kommer du att höra till dem som skall straffas.
وَقَالَ ٱلَّذِينَ كَفَرُواْ لِلَّذِينَ ءَامَنُواْ ٱتَّبِعُواْ سَبِيلَنَا وَلۡنَحۡمِلۡ خَطَٰيَٰكُمۡ وَمَا هُم بِحَٰمِلِينَ مِنۡ خَطَٰيَٰهُم مِّن شَيۡءٍۖ إِنَّهُمۡ لَكَٰذِبُونَ ﴿١٢﴾
Och förnekarna av sanningen säger till de troende: "Följ vår väg så skall vi ta på oss era synder!" Men de kan inte ta på sig [dessa troendes] synder - vad de säger är ren lögn!
وَلَيَحۡمِلُنَّ أَثۡقَالَهُمۡ وَأَثۡقَالٗا مَّعَ أَثۡقَالِهِمۡۖ وَلَيُسۡـَٔلُنَّ يَوۡمَ ٱلۡقِيَٰمَةِ عَمَّا كَانُواْ يَفۡتَرُونَ ﴿١٣﴾
De skall sannerligen få bära sina egna bördor och [andra] bördor i tillägg till sina egna; och på Uppståndelsens dag skall de helt visst få stå till svars för de [lögner] som de diktade upp.
وَيَسۡتَعۡجِلُونَكَ بِٱلۡعَذَابِ وَلَوۡلَآ أَجَلٞ مُّسَمّٗى لَّجَآءَهُمُ ٱلۡعَذَابُۚ وَلَيَأۡتِيَنَّهُم بَغۡتَةٗ وَهُمۡ لَا يَشۡعُرُونَ ﴿٥٣﴾
Och de [låtsas] önska att du skall skynda på straffet, som redan skulle ha drabbat dem om inte [Gud] hade utsatt en frist. Men det kommer med säkerhet att drabba dem och det [skall ske] plötsligt, när de minst anar det.
يَسۡتَعۡجِلُونَكَ بِٱلۡعَذَابِ وَإِنَّ جَهَنَّمَ لَمُحِيطَةُۢ بِٱلۡكَٰفِرِينَ ﴿٥٤﴾
Ja, de [säger sig] önska att du skall skynda på straffet. Men helvetet skall omsluta dem som förnekade sanningen
يَوۡمَ يَغۡشَىٰهُمُ ٱلۡعَذَابُ مِن فَوۡقِهِمۡ وَمِن تَحۡتِ أَرۡجُلِهِمۡ وَيَقُولُ ذُوقُواْ مَا كُنتُمۡ تَعۡمَلُونَ ﴿٥٥﴾
en Dag då plågorna skall täcka dem ovanifrån och [stiga upp] från fotsulorna och [en röst] skall säga: "Smaka [frukten] av era handlingar!"
وَيَوۡمَ تَقُومُ ٱلسَّاعَةُ يُبۡلِسُ ٱلۡمُجۡرِمُونَ ﴿١٢﴾
Och när den Yttersta stunden är inne får de obotfärdiga syndarna låta hoppet fara;
وَلَمۡ يَكُن لَّهُم مِّن شُرَكَآئِهِمۡ شُفَعَـٰٓؤُاْ وَكَانُواْ بِشُرَكَآئِهِمۡ كَٰفِرِينَ ﴿١٣﴾
ingen av dem som de satte som medhjälpare vid Guds sida skall tala för dem, och de kommer [själva] att ta avstånd från dessa medhjälpare.
وَيَوۡمَ تَقُومُ ٱلسَّاعَةُ يَوۡمَئِذٖ يَتَفَرَّقُونَ ﴿١٤﴾
Och när den Yttersta stunden är inne kommer [människorna] att delas [i två grupper];
وَمِنَ ٱلنَّاسِ مَن يَشۡتَرِي لَهۡوَ ٱلۡحَدِيثِ لِيُضِلَّ عَن سَبِيلِ ٱللَّهِ بِغَيۡرِ عِلۡمٖ وَيَتَّخِذَهَا هُزُوًاۚ أُوْلَـٰٓئِكَ لَهُمۡ عَذَابٞ مُّهِينٞ ﴿٦﴾
Men det finns människor som betalar [historieberättarna för deras] historier för att [med deras hjälp], utan egen kunskap, locka [andra att avvika] från Guds väg, och som [försöker] göra narr av [dem som följer] den. De skall få utstå ett förödmjukande straff.
وَإِذَا تُتۡلَىٰ عَلَيۡهِ ءَايَٰتُنَا وَلَّىٰ مُسۡتَكۡبِرٗا كَأَن لَّمۡ يَسۡمَعۡهَا كَأَنَّ فِيٓ أُذُنَيۡهِ وَقۡرٗاۖ فَبَشِّرۡهُ بِعَذَابٍ أَلِيمٍ ﴿٧﴾
Och när Våra budskap läses upp för [en sådan man] vänder han sig bort med överlägsen min och beter sig som om han inte hade hört, som om han varit döv på båda öronen. Låt honom veta att ett plågsamt straff [väntar honom].
وَمَن كَفَرَ فَلَا يَحۡزُنكَ كُفۡرُهُۥٓۚ إِلَيۡنَا مَرۡجِعُهُمۡ فَنُنَبِّئُهُم بِمَا عَمِلُوٓاْۚ إِنَّ ٱللَّهَ عَلِيمُۢ بِذَاتِ ٱلصُّدُورِ ﴿٢٣﴾
Men låt inte ditt sinne tyngas av att [människor] förnekar sanningen! Till Oss skall de föras åter och Vi skall låta dem veta vad deras handlingar [var värda]; Gud vet vad som rör sig i människans innersta.
نُمَتِّعُهُمۡ قَلِيلٗا ثُمَّ نَضۡطَرُّهُمۡ إِلَىٰ عَذَابٍ غَلِيظٖ ﴿٢٤﴾
Vi skall låta dem glädjas en liten tid åt livet; därefter skall Vi utlämna dem åt ett tungt straff.
وَلَوۡ تَرَىٰٓ إِذِ ٱلۡمُجۡرِمُونَ نَاكِسُواْ رُءُوسِهِمۡ عِندَ رَبِّهِمۡ رَبَّنَآ أَبۡصَرۡنَا وَسَمِعۡنَا فَٱرۡجِعۡنَا نَعۡمَلۡ صَٰلِحًا إِنَّا مُوقِنُونَ ﴿١٢﴾
Om du såg de obotfärdiga syndarna när de står med sänkta huvuden inför sin Herre [och säger:] "Herre! Vi har sett och vi har hört; låt oss få återvända [till jorden]! Då skall vi leva ett rättskaffens liv - [nu] har vi visshet."
وَلَوۡ شِئۡنَا لَأٓتَيۡنَا كُلَّ نَفۡسٍ هُدَىٰهَا وَلَٰكِنۡ حَقَّ ٱلۡقَوۡلُ مِنِّي لَأَمۡلَأَنَّ جَهَنَّمَ مِنَ ٱلۡجِنَّةِ وَٱلنَّاسِ أَجۡمَعِينَ ﴿١٣﴾
Om Vi hade velat, kunde Vi ha väglett varje människa, men [detta var inte Vår vilja och] så bekräftas Mitt ord: "Jag skall sannerligen fylla helvetet med osynliga väsen och människor, alla tillsammantagna!"
فَذُوقُواْ بِمَا نَسِيتُمۡ لِقَآءَ يَوۡمِكُمۡ هَٰذَآ إِنَّا نَسِينَٰكُمۡۖ وَذُوقُواْ عَذَابَ ٱلۡخُلۡدِ بِمَا كُنتُمۡ تَعۡمَلُونَ ﴿١٤﴾
[Och Han skall säga till syndarna:] "Pröva nu följden av att ni glömde [Vårt] möte denna Dag; Vi har [även] glömt er. Smaka straffet för era handlingar, [ett straff] som skall vara i evighet!"
وَأَمَّا ٱلَّذِينَ فَسَقُواْ فَمَأۡوَىٰهُمُ ٱلنَّارُۖ كُلَّمَآ أَرَادُوٓاْ أَن يَخۡرُجُواْ مِنۡهَآ أُعِيدُواْ فِيهَا وَقِيلَ لَهُمۡ ذُوقُواْ عَذَابَ ٱلنَّارِ ٱلَّذِي كُنتُم بِهِۦ تُكَذِّبُونَ ﴿٢٠﴾
Men syndarna som trotsar [Gud] skall få Elden till boning - var gång de vill komma ut ur den skall de drivas tillbaka in med ropet: "Smaka Eldens straff, som ni påstod vara en lögn!"
وَلَنُذِيقَنَّهُم مِّنَ ٱلۡعَذَابِ ٱلۡأَدۡنَىٰ دُونَ ٱلۡعَذَابِ ٱلۡأَكۡبَرِ لَعَلَّهُمۡ يَرۡجِعُونَ ﴿٢١﴾
Innan de får smaka det eviga straffet skall Vi helt visst straffa dem i denna värld - kanske [grips de då av ånger och] vänder tillbaka [till Gud].
وَمَنۡ أَظۡلَمُ مِمَّن ذُكِّرَ بِـَٔايَٰتِ رَبِّهِۦ ثُمَّ أَعۡرَضَ عَنۡهَآۚ إِنَّا مِنَ ٱلۡمُجۡرِمِينَ مُنتَقِمُونَ ﴿٢٢﴾
Och vem är mer orättfärdig än den som, när han blir påmind om sin Herres budskap, vänder dem ryggen? [Sådana] syndare skall Vi sannerligen låta känna på Vårt straff!
قُل لَّن يَنفَعَكُمُ ٱلۡفِرَارُ إِن فَرَرۡتُم مِّنَ ٱلۡمَوۡتِ أَوِ ٱلۡقَتۡلِ وَإِذٗا لَّا تُمَتَّعُونَ إِلَّا قَلِيلٗا ﴿١٦﴾
Säg: "Det tjänar ingenting till att fly; vare sig ni vill fly undan en naturlig död eller döden på slagfältet, får ni inte njuta av livet mer än ett kort ögonblick."
قُلۡ مَن ذَا ٱلَّذِي يَعۡصِمُكُم مِّنَ ٱللَّهِ إِنۡ أَرَادَ بِكُمۡ سُوٓءًا أَوۡ أَرَادَ بِكُمۡ رَحۡمَةٗۚ وَلَا يَجِدُونَ لَهُم مِّن دُونِ ٱللَّهِ وَلِيّٗا وَلَا نَصِيرٗا ﴿١٧﴾
Säg: "Vem kan skydda er mot Gud, om Han vill att ni skall lida ont, eller [hindra Honom att] visa er Sin nåd [om det är Hans vilja]? De kommer inte att finna en annan beskyddare eller hjälpare än Gud.
وَلَوۡ تَرَىٰٓ إِذۡ فَزِعُواْ فَلَا فَوۡتَ وَأُخِذُواْ مِن مَّكَانٖ قَرِيبٖ ﴿٥١﴾
OM DU såg [förnekarna efter uppståndelsen], skräckslagna, utan möjlighet att fly, gripna där de står,
وَقَالُوٓاْ ءَامَنَّا بِهِۦ وَأَنَّىٰ لَهُمُ ٱلتَّنَاوُشُ مِن مَّكَانِۭ بَعِيدٖ ﴿٥٢﴾
och de ropar: "Vi tror på [budskapet]!" Men hur skulle de kunna leta sig fram till [trons] rena vatten - [tron hör ju hemma i det jordiska liv] som nu ligger långt bakom dem?
وَقَدۡ كَفَرُواْ بِهِۦ مِن قَبۡلُۖ وَيَقۡذِفُونَ بِٱلۡغَيۡبِ مِن مَّكَانِۭ بَعِيدٖ ﴿٥٣﴾
Förr förnekade de den ju och - där de stod på långt avstånd - kastade de fram grundlösa påståenden om det som är dolt för människor!
وَحِيلَ بَيۡنَهُمۡ وَبَيۡنَ مَا يَشۡتَهُونَ كَمَا فُعِلَ بِأَشۡيَاعِهِم مِّن قَبۡلُۚ إِنَّهُمۡ كَانُواْ فِي شَكّٖ مُّرِيبِۭ ﴿٥٤﴾
Och vägen till sina önskningars mål kommer de att finna stängd, såsom fallet var med deras likasinnade föregångare, därför att de inte [kunde frigöra sig från] sina tvivel och sina misstankar.
وَٱلَّذِينَ كَفَرُواْ لَهُمۡ نَارُ جَهَنَّمَ لَا يُقۡضَىٰ عَلَيۡهِمۡ فَيَمُوتُواْ وَلَا يُخَفَّفُ عَنۡهُم مِّنۡ عَذَابِهَاۚ كَذَٰلِكَ نَجۡزِي كُلَّ كَفُورٖ ﴿٣٦﴾
Men de som framhärdar i sin förnekelse har att se fram mot helvetets eld; döden skall inte befria dem och deras lidande skall inte lindras. Så lönar Vi varje trotsig förnekare!
وَهُمۡ يَصۡطَرِخُونَ فِيهَا رَبَّنَآ أَخۡرِجۡنَا نَعۡمَلۡ صَٰلِحًا غَيۡرَ ٱلَّذِي كُنَّا نَعۡمَلُۚ أَوَلَمۡ نُعَمِّرۡكُم مَّا يَتَذَكَّرُ فِيهِ مَن تَذَكَّرَ وَجَآءَكُمُ ٱلنَّذِيرُۖ فَذُوقُواْ فَمَا لِلظَّـٰلِمِينَ مِن نَّصِيرٍ ﴿٣٧﴾
Därifrån skall deras klagorop höras: "Herre, låt oss komma bort härifrån! Vi skall göra det rätta och inte handla som vi handlade [förr]!" [Men Gud skall svara:] "Gjorde Vi inte ert liv tillräckligt långt för att den som så ville skulle ha tid till eftertanke? Och varnaren kom [också] till er! Pröva nu på [ert straff]! Det finns ingen hjälpare för de orättfärdiga!
يسٓ ﴿١﴾
Ya seen.
وَٱلۡقُرۡءَانِ ٱلۡحَكِيمِ ﴿٢﴾
VID DENNA Koran, ur vilken visdomen [flödar]!
إِنَّكَ لَمِنَ ٱلۡمُرۡسَلِينَ ﴿٣﴾
Du [Muhammad] är i sanning en av Guds utsända
عَلَىٰ صِرَٰطٖ مُّسۡتَقِيمٖ ﴿٤﴾
som följer en rak väg
تَنزِيلَ ٱلۡعَزِيزِ ٱلرَّحِيمِ ﴿٥﴾
i enlighet med den Allsmäktiges, den Nåderikes uppenbarelse,
لِتُنذِرَ قَوۡمٗا مَّآ أُنذِرَ ءَابَآؤُهُمۡ فَهُمۡ غَٰفِلُونَ ﴿٦﴾
för att du skall varna ett folk vars fäder inte har varnats och som därför [vandrar] i okunnighet.
لَقَدۡ حَقَّ ٱلۡقَوۡلُ عَلَىٰٓ أَكۡثَرِهِمۡ فَهُمۡ لَا يُؤۡمِنُونَ ﴿٧﴾
Men [Guds] dom över de flesta av dem måste bli verklighet - de vill inte tro.
إِنَّا جَعَلۡنَا فِيٓ أَعۡنَٰقِهِمۡ أَغۡلَٰلٗا فَهِيَ إِلَى ٱلۡأَذۡقَانِ فَهُم مُّقۡمَحُونَ ﴿٨﴾
Vi har smitt kragar av järn åt dem, [kragar] som omsluter halsen ända till hakan och tvingar upp deras huvuden;
وَجَعَلۡنَا مِنۢ بَيۡنِ أَيۡدِيهِمۡ سَدّٗا وَمِنۡ خَلۡفِهِمۡ سَدّٗا فَأَغۡشَيۡنَٰهُمۡ فَهُمۡ لَا يُبۡصِرُونَ ﴿٩﴾
och Vi har satt ett hinder framför dem och ett hinder bakom dem, och Vi har täckt över deras [ansikten] så att de inte kan se.