لِّلطَّـٰغِينَ مَـَٔابٗا ﴿٢٢﴾
skall välkomna de trotsiga syndarna.
710 Vers · Ämnen · sv
لِّلطَّـٰغِينَ مَـَٔابٗا ﴿٢٢﴾
skall välkomna de trotsiga syndarna.
لَّـٰبِثِينَ فِيهَآ أَحۡقَابٗا ﴿٢٣﴾
Där skall de förbli under oöverskådlig tid
لَّا يَذُوقُونَ فِيهَا بَرۡدٗا وَلَا شَرَابًا ﴿٢٤﴾
utan att känna svalka och utan att få dricka
إِلَّا حَمِيمٗا وَغَسَّاقٗا ﴿٢٥﴾
annat än skållhett vatten och den motbjudande [vätska som sipprar ur ett sår], -
جَزَآءٗ وِفَاقًا ﴿٢٦﴾
en lön som svarar mot [deras handlingar]!
إِنَّهُمۡ كَانُواْ لَا يَرۡجُونَ حِسَابٗا ﴿٢٧﴾
De fruktade varken räkenskapen [eller domen]
وَكَذَّبُواْ بِـَٔايَٰتِنَا كِذَّابٗا ﴿٢٨﴾
och de förkastade alla Våra budskap som lögn,
وَكُلَّ شَيۡءٍ أَحۡصَيۡنَٰهُ كِتَٰبٗا ﴿٢٩﴾
men allt [vad de har gjort] har Vi fört upp i en bok.
فَذُوقُواْ فَلَن نَّزِيدَكُمۡ إِلَّا عَذَابًا ﴿٣٠﴾
[Och Vi skall säga:] "Smaka nu [frukten av era handlingar] - Vi skall [hädanefter] bara hopa nya lidanden över er!"
فَإِذَا جَآءَتِ ٱلطَّآمَّةُ ٱلۡكُبۡرَىٰ ﴿٣٤﴾
OCH när den Dag kommer då allt omstörtas,
يَوۡمَ يَتَذَكَّرُ ٱلۡإِنسَٰنُ مَا سَعَىٰ ﴿٣٥﴾
den Dag då människan skall återkalla i minnet allt det som hon strävade mot
وَبُرِّزَتِ ٱلۡجَحِيمُ لِمَن يَرَىٰ ﴿٣٦﴾
och då helvetet skall göras fullt synligt för alla som kan se -
فَأَمَّا مَن طَغَىٰ ﴿٣٧﴾
då skall han som alltid överskred [Guds bud]
وَءَاثَرَ ٱلۡحَيَوٰةَ ٱلدُّنۡيَا ﴿٣٨﴾
och som valde det jordiska livet [framför evigheten],
فَإِنَّ ٱلۡجَحِيمَ هِيَ ٱلۡمَأۡوَىٰ ﴿٣٩﴾
[då skall han få se att] helvetet är [hans] slutliga bestämmelse!
فَإِذَا جَآءَتِ ٱلصَّآخَّةُ ﴿٣٣﴾
NÄR [Uppståndelsens dag] bryter in [med ett mäktigt dån],
يَوۡمَ يَفِرُّ ٱلۡمَرۡءُ مِنۡ أَخِيهِ ﴿٣٤﴾
kommer människan att undvika sin broder
وَأُمِّهِۦ وَأَبِيهِ ﴿٣٥﴾
och sin moder och sin fader
وَصَٰحِبَتِهِۦ وَبَنِيهِ ﴿٣٦﴾
och sin hustru och sina barn,
لِكُلِّ ٱمۡرِيٕٖ مِّنۡهُمۡ يَوۡمَئِذٖ شَأۡنٞ يُغۡنِيهِ ﴿٣٧﴾
ja, var och en av dem skall ha nog av sina egna bekymmer.
وُجُوهٞ يَوۡمَئِذٖ مُّسۡفِرَةٞ ﴿٣٨﴾
Den Dagen kommer några ansikten att stråla av glädje,
ضَاحِكَةٞ مُّسۡتَبۡشِرَةٞ ﴿٣٩﴾
leende och lyckliga.
وَوُجُوهٞ يَوۡمَئِذٍ عَلَيۡهَا غَبَرَةٞ ﴿٤٠﴾
Men några ansikten kommer den Dagen att täckas av damm
تَرۡهَقُهَا قَتَرَةٌ ﴿٤١﴾
och skymmas av svart [rök];
أُوْلَـٰٓئِكَ هُمُ ٱلۡكَفَرَةُ ٱلۡفَجَرَةُ ﴿٤٢﴾
de är de som förnekade sanningen och sjönk djupt i synd.
كَلَّآ إِنَّ كِتَٰبَ ٱلۡفُجَّارِ لَفِي سِجِّينٖ ﴿٧﴾
NEJ! Registret över [de handlingar som] de som sjunkit djupt i synd [har begått finns] i Sidjdjeen -
وَمَآ أَدۡرَىٰكَ مَا سِجِّينٞ ﴿٨﴾
och vad kan låta dig förstå vad Sidjdjeen är? -
كِتَٰبٞ مَّرۡقُومٞ ﴿٩﴾
[Det är] en bok med outplånlig skrift.
وَيۡلٞ يَوۡمَئِذٖ لِّلۡمُكَذِّبِينَ ﴿١٠﴾
Förlorarna denna Dag är de som förnekade sanningen,
ٱلَّذِينَ يُكَذِّبُونَ بِيَوۡمِ ٱلدِّينِ ﴿١١﴾
som förnekade Domens dag!
وَمَا يُكَذِّبُ بِهِۦٓ إِلَّا كُلُّ مُعۡتَدٍ أَثِيمٍ ﴿١٢﴾
Ingen förnekar den utom den som överträder alla förbud och som sjunkit djupt i synd,
إِذَا تُتۡلَىٰ عَلَيۡهِ ءَايَٰتُنَا قَالَ أَسَٰطِيرُ ٱلۡأَوَّلِينَ ﴿١٣﴾
den som, när Våra budskap läses upp för honom, säger: "[Det där är bara] sagor från förfädernas tid!"
كَلَّاۖ بَلۡۜ رَانَ عَلَىٰ قُلُوبِهِم مَّا كَانُواْ يَكۡسِبُونَ ﴿١٤﴾
Nej [de är lögnare]! Det [onda] de har gjort har förlamat deras hjärtan!
كَلَّآ إِنَّهُمۡ عَن رَّبِّهِمۡ يَوۡمَئِذٖ لَّمَحۡجُوبُونَ ﴿١٥﴾
Nej! Denna Dag kommer de förvisso att se sig utestängda från Guds nåd
ثُمَّ إِنَّهُمۡ لَصَالُواْ ٱلۡجَحِيمِ ﴿١٦﴾
och de kommer helt säkert att brinna i helvetets eld,
ثُمَّ يُقَالُ هَٰذَا ٱلَّذِي كُنتُم بِهِۦ تُكَذِّبُونَ ﴿١٧﴾
medan de [hör en röst] säga: "Det är detta som ni brukade kalla en lögn!"
كَلَّآۖ إِذَا دُكَّتِ ٱلۡأَرۡضُ دَكّٗا دَكّٗا ﴿٢١﴾
Nej [tag er i akt]! När jordskorpan smulas sönder i stöt efter stöt,
وَجَآءَ رَبُّكَ وَٱلۡمَلَكُ صَفّٗا صَفّٗا ﴿٢٢﴾
och din Herre visar sig med änglarna i slutna led,
وَجِاْيٓءَ يَوۡمَئِذِۭ بِجَهَنَّمَۚ يَوۡمَئِذٖ يَتَذَكَّرُ ٱلۡإِنسَٰنُ وَأَنَّىٰ لَهُ ٱلذِّكۡرَىٰ ﴿٢٣﴾
och helvetet görs [synligt], den Dagen skall människan minnas [Våra varningar] - men vad hjälper det henne då att hon minns
يَقُولُ يَٰلَيۡتَنِي قَدَّمۡتُ لِحَيَاتِي ﴿٢٤﴾
[Då] kommer hon att säga: "Om jag ändå hade tänkt på [att med goda handlingar] förbereda mig för mitt liv [i evigheten]!"
فَيَوۡمَئِذٖ لَّا يُعَذِّبُ عَذَابَهُۥٓ أَحَدٞ ﴿٢٥﴾
Ingen straffar så hårt som Han den Dagen skall straffa,
وَلَا يُوثِقُ وَثَاقَهُۥٓ أَحَدٞ ﴿٢٦﴾
och ingen kan fängsla med sådana bojor som Han.
يَـٰٓأَيَّتُهَا ٱلنَّفۡسُ ٱلۡمُطۡمَئِنَّةُ ﴿٢٧﴾
[Då säger Gud till den rättfärdige:] "Du själ, som har kommit till ro!
ٱرۡجِعِيٓ إِلَىٰ رَبِّكِ رَاضِيَةٗ مَّرۡضِيَّةٗ ﴿٢٨﴾
Vänd tillbaka till din Herre, tillfredsställd [med Hans gåvor och] omsluten av Hans välbehag!
فَٱدۡخُلِي فِي عِبَٰدِي ﴿٢٩﴾
Stig in med skaran av Mina tjänare!
وَٱدۡخُلِي جَنَّتِي ﴿٣٠﴾
Stig in i Mitt paradis!"
كَلَّآ إِنَّ ٱلۡإِنسَٰنَ لَيَطۡغَىٰٓ ﴿٦﴾
Nej, människans högmod går verkligen över alla gränser
أَن رَّءَاهُ ٱسۡتَغۡنَىٰٓ ﴿٧﴾
då hon tror sig vara fri från allt beroende; -
إِنَّ إِلَىٰ رَبِّكَ ٱلرُّجۡعَىٰٓ ﴿٨﴾
till din Herre måste alla återvända.
أَرَءَيۡتَ ٱلَّذِي يَنۡهَىٰ ﴿٩﴾
VAD ANSER du om den som vill hindra