quranm◉

Sura Al-Qiyamah القيامة

#
75
↓
M
Vers
40
Översättning
Knut Bernström

◉

بِسۡمِ ٱللَّهِ ٱلرَّحۡمَٰنِ ٱلرَّحِيمِ

75:1

لَآ أُقۡسِمُ بِيَوۡمِ ٱلۡقِيَٰمَةِ ﴿١﴾

Jag kallar till vittne Uppståndelsens dag!

75:2

وَلَآ أُقۡسِمُ بِٱلنَّفۡسِ ٱللَّوَّامَةِ ﴿٢﴾

Jag kallar till vittne den anklagande [rösten] i människans [inre]!

75:3

أَيَحۡسَبُ ٱلۡإِنسَٰنُ أَلَّن نَّجۡمَعَ عِظَامَهُۥ ﴿٣﴾

Tror människan att Vi inte förmår sätta samman hennes ben [på nytt]

75:4

بَلَىٰ قَٰدِرِينَ عَلَىٰٓ أَن نُّسَوِّيَ بَنَانَهُۥ ﴿٤﴾

Visst förmår Vi det! Vi förmår [till och med] återställa hennes fingerspetsar [i deras forna skick]!

75:5

بَلۡ يُرِيدُ ٱلۡإِنسَٰنُ لِيَفۡجُرَ أَمَامَهُۥ ﴿٥﴾

Men människan vill fortsätta att leva sitt syndiga liv

75:6

يَسۡـَٔلُ أَيَّانَ يَوۡمُ ٱلۡقِيَٰمَةِ ﴿٦﴾

och hon frågar [misstroget]: "Och denna Uppståndelsens dag, när kommer den?"

75:7

فَإِذَا بَرِقَ ٱلۡبَصَرُ ﴿٧﴾

[Den Dag] då blickarna grumlas [av fruktan]

75:8

وَخَسَفَ ٱلۡقَمَرُ ﴿٨﴾

och månen mister sitt sken

75:9

وَجُمِعَ ٱلشَّمۡسُ وَٱلۡقَمَرُ ﴿٩﴾

och solen och månen förenas -

75:10

يَقُولُ ٱلۡإِنسَٰنُ يَوۡمَئِذٍ أَيۡنَ ٱلۡمَفَرُّ ﴿١٠﴾

den Dagen skall människan ropa: "Vart skall jag fly?"

75:11

كَلَّا لَا وَزَرَ ﴿١١﴾

Men då finns ingen trygg plats dit du kan fly!

75:12

إِلَىٰ رَبِّكَ يَوۡمَئِذٍ ٱلۡمُسۡتَقَرُّ ﴿١٢﴾

Den Dagen [är du tillbaka hos] din Herre - målet för din färd!

75:13

يُنَبَّؤُاْ ٱلۡإِنسَٰنُ يَوۡمَئِذِۭ بِمَا قَدَّمَ وَأَخَّرَ ﴿١٣﴾

Den Dagen skall människan förstå vad hon gjorde och vad hon underlät;

75:14

بَلِ ٱلۡإِنسَٰنُ عَلَىٰ نَفۡسِهِۦ بَصِيرَةٞ ﴿١٤﴾

ja, hon skall se sig själv [sådan hon var],

75:15

وَلَوۡ أَلۡقَىٰ مَعَاذِيرَهُۥ ﴿١٥﴾

även om hon söker ursäkter [för sina fel].

75:16

لَا تُحَرِّكۡ بِهِۦ لِسَانَكَ لِتَعۡجَلَ بِهِۦٓ ﴿١٦﴾

SKYNDA inte på din tunga [när du vill återge uppenbarelsens ord] för att snabbt få fram allt!

75:17

إِنَّ عَلَيۡنَا جَمۡعَهُۥ وَقُرۡءَانَهُۥ ﴿١٧﴾

Det ankommer på Oss att samla [allt i ditt hjärta] och [att vaka över] läsningen.

75:18

فَإِذَا قَرَأۡنَٰهُ فَٱتَّبِعۡ قُرۡءَانَهُۥ ﴿١٨﴾

När Vi läser den [för dig Muhammad], följ då uppmärksamt med i läsningen;

75:19

ثُمَّ إِنَّ عَلَيۡنَا بَيَانَهُۥ ﴿١٩﴾

sedan är det Vår sak att göra dess mening klar.

75:20

كَلَّا بَلۡ تُحِبُّونَ ٱلۡعَاجِلَةَ ﴿٢٠﴾

NEJ! Ni [människor] älskar detta liv och dess flyktiga [glädjeämnen]

75:21

وَتَذَرُونَ ٱلۡأٓخِرَةَ ﴿٢١﴾

[till den grad att] ni skjuter tankarna på evigheten åt sidan!

75:22

وُجُوهٞ يَوۡمَئِذٖ نَّاضِرَةٌ ﴿٢٢﴾

Den Dagen skall [någras] ansikten lysas upp av glädje -

75:23

إِلَىٰ رَبِّهَا نَاظِرَةٞ ﴿٢٣﴾

de får skåda sin Herre -

75:24

وَوُجُوهٞ يَوۡمَئِذِۭ بَاسِرَةٞ ﴿٢٤﴾

medan mörka skuggor kommer att skymma [andras] ansikten -

75:25

تَظُنُّ أَن يُفۡعَلَ بِهَا فَاقِرَةٞ ﴿٢٥﴾

de grubblar över det lidande som väntar dem.

75:26

كَلَّآ إِذَا بَلَغَتِ ٱلتَّرَاقِيَ ﴿٢٦﴾

NEJ! När [den döende] är nära att utandas sin sista suck

75:27

وَقِيلَ مَنۡۜ رَاقٖ ﴿٢٧﴾

och de [anhöriga] frågar: "Vem har det botemedel [som kan rädda honom]?"

75:28

وَظَنَّ أَنَّهُ ٱلۡفِرَاقُ ﴿٢٨﴾

och han själv tänker att avskedets stund är inne

75:29

وَٱلۡتَفَّتِ ٱلسَّاقُ بِٱلسَّاقِ ﴿٢٩﴾

och vånda läggs till vånda.

75:30

إِلَىٰ رَبِّكَ يَوۡمَئِذٍ ٱلۡمَسَاقُ ﴿٣٠﴾

Då återstår [bara] den sista färden till din Herre!

75:31

فَلَا صَدَّقَ وَلَا صَلَّىٰ ﴿٣١﴾

Men [denne man] hade ingen tro och han bad inte.

75:32

وَلَٰكِن كَذَّبَ وَتَوَلَّىٰ ﴿٣٢﴾

[När sanningen kom] förnekade han den och vände den ryggen;

75:33

ثُمَّ ذَهَبَ إِلَىٰٓ أَهۡلِهِۦ يَتَمَطَّىٰٓ ﴿٣٣﴾

och sedan gick han, högfärdig och självbelåten, tillbaka till de sina.

75:34

أَوۡلَىٰ لَكَ فَأَوۡلَىٰ ﴿٣٤﴾

[Ditt slut] är nära [eländige förnekare]!

75:35

ثُمَّ أَوۡلَىٰ لَكَ فَأَوۡلَىٰٓ ﴿٣٥﴾

Ja, [ditt slut] är nära!

75:36

أَيَحۡسَبُ ٱلۡإِنسَٰنُ أَن يُتۡرَكَ سُدًى ﴿٣٦﴾

TROR människan att hon skall lämnas i fred att göra som hon vill [utan att ställas till svars]

75:37

أَلَمۡ يَكُ نُطۡفَةٗ مِّن مَّنِيّٖ يُمۡنَىٰ ﴿٣٧﴾

Var hon inte en droppe sädesvätska, utgjuten [i ett kvinnligt sköte],

75:38

ثُمَّ كَانَ عَلَقَةٗ فَخَلَقَ فَسَوَّىٰ ﴿٣٨﴾

och blev därefter en grodd som satte sig fast - och som Han sedan skapade och formade [till människa i enlighet med den uppgift som skulle bli hennes]

75:39

فَجَعَلَ مِنۡهُ ٱلزَّوۡجَيۡنِ ٱلذَّكَرَ وَٱلۡأُنثَىٰٓ ﴿٣٩﴾

och skapade av detta de två könen, det manliga och det kvinnliga

75:40

أَلَيۡسَ ذَٰلِكَ بِقَٰدِرٍ عَلَىٰٓ أَن يُحۡـِۧيَ ٱلۡمَوۡتَىٰ ﴿٤٠﴾

Skulle då denne [Skapare] inte ha makt att uppväcka de döda till nytt liv?